Uppdaterad, 19 augusti 2023
Det blir en flicka! Det kanadensiska paret Stéphanie och Joël välkomnade en vacker liten flicka till världen sommaren 2023. Lilla Celeste föddes med planerat kejsarsnitt den 22 juni och vägde 3,376 kg.

Paret sa: "Att ha Celeste hos oss känns som ett mirakel och vi tror att hennes storebror
Tristan är vid hennes sida i anden. Efter att ha upplevt en sådan svår förlust och efterföljande fertilitet
kampen påminner oss om hur lyckligt lottade vi är som får vara föräldrar, oavsett hur trötta vi är."
Stéphanie och Joël genomgick IVF-behandling med donerade ägg på den spanska fertilitetskliniken UR Vistahermosa i oktober som en del av projektet 2022 Fertility Journeys. De blev "chockade, men superglada" när graviditetstestet var positivt, men den första trimestern visade sig vara svår. Stéphanie säger "Det sägs att alla graviditeter är olika och det kan jag intyga. Jämfört med min tidigare graviditet med vår älskade Tristan var den här graviditeten svårare när det gäller symtom.
"Jag hade några farhågor under första trimestern när jag fick kraftiga blödningar och kontaktade UR
Vistahermosa för att jag trodde att jag hade fått missfall.
"Tack och lov visade sig allt vara bra, Marta instruerade mig att fortsätta med medicineringen fram till
Jag gick till en läkare och gjorde ett ultraljud där vi såg vår lilla kikärt. Jag gick upp mer
energi mot slutet av den andra trimestern."
Hon tillade: "Jag kämpade lite mentalt och tänkte på allt som kan gå fel, till exempel ett missfall
och dödföddhet. Att förlora vår lilla pojke i ett sällsynt syndrom har utan tvekan förändrat mitt sätt att
upplevt graviditet och förlossning.
"Trots det var vi båda förväntansfulla inför att få träffa vår lilla flicka. Vi flyttade in i ett nytt hus och vi
var redo för en ny början."
Ett kejsarsnitt planerades till vecka 38, vilket enligt Stéphanie tog bort en hel del av
ångest hon hade inför själva förlossningen, även om ett hematom gjorde att hon förlorade dubbelt så mycket
den genomsnittliga mängden blod under en förlossning. Trots att hon upplevde återhämtningen som svår kunde nästan åtta
veckor senare är Stéphanie frisk och kry och hon och Joël njuter av tiden med sin älskade nya
ankomst.
De sa så här: "UR Vistahermosa gjorde detta mirakel möjligt för oss och vi är oerhört tacksamma mot
hela teamet. Vi kände att vi var i goda händer redan från början, som om vi var
en del av deras familj. Det internationella teamet tog sig tid att ta oss genom hela processen
och till och med stöttade oss när vi var tillbaka i Kanada. Marta och Graziella behandlade oss som
royalty när vi var i Alicante och följde oss hela vägen. Vår läkare, dr
Valeria Sotelo Kahane, var oerhört kunnig och på samma gång varm och
tillmötesgående. Hon hjälpte oss att känna oss trygga och lugna när vi var riktigt nervösa. Resten
av teamet, sjuksköterskorna och embryologen var också underbara. Tack så mycket till hela teamet!
Från alla här på Fertility Road, grattis Stéphanie och Joël och välkommen baby
Celeste!
Läs transkriptionen av intervjun:
Laura Cookie, fertilitetsjournalist: Gratulerar! Jag är så glad att se er alla tillsammans, det är fantastiskt. Hur mår ni allihop?"
Stéphanie och Joël: Bra, skulle jag säga. Riktigt lycklig, så klart. Ja, vi sover inte mycket, men hon är frisk och växer för varje dag. Hon förändras, så det är faktiskt jättebra. Det är vackert, det var det vi ville. Så vi är verkligen lyckliga.
Laura Cooke: Hon är sex månader nu?
Stéphanie och Joël: Nästan.
Hur har de senaste månaderna varit för dig?
Stéphanie och Joël: Det har gått bra. Hon når alla sina milstolpar och vi har haft regelbundna läkarbesök. Hon växer upp, som ni kan se. För oss är det första gången vi får ett barn, ett friskt barn, så vi kan inte jämföra, men det går bra. De senaste sex månaderna har varit hektiska. Vi har köpt ett nytt hus, så det har varit väldigt mycket att göra, men vi är väldigt lyckliga. Som vi sa sover vi inte så mycket, men det är okej.
Hon kommer bra överens med vår lilla hund. Vi var oroliga för att hunden och hon inte skulle komma överens men det är bra.
Hur återhämtade du dig efter graviditeten och förlossningen?
Graviditeten gick överlag bra, men jag fick ett kejsarsnitt, vilket redan var planerat. Det uppstod några komplikationer. Inget som var särskilt oroande, men det uppstod några komplikationer under kejsarsnittet. Jag hade en hel del blodförlust. Några veckor efteråt mådde jag inte så bra och de hittade bitar av moderkakan som fortfarande satt kvar, vilket är ovanligt vid kejsarsnitt. De tog hand om det några veckor senare, så det var lite otur för mig, men inte för Celeste. Jag mådde fortfarande dåligt. Läkarna skickade mig på provtagning och de såg att det fanns några bitar av moderkakan kvar. Men bortsett från det gick min återhämtning relativt smidigt för att vara ett kejsarsnitt. Och graviditeten gick bra - det var inga komplikationer, bara de vanliga symtomen på att vara gravid.
Har du varit i kontakt med kliniken?
Ja, jag talade med UR Vistahermosa för några veckor sedan för att berätta ungefär när jag skulle föda eftersom jag hade en idé. Jag berättade vilken dag jag skulle föda och de blev mycket glada att höra nyheten.
Vilken nivå av stöd har du fått från kliniken?
När vi kom hem igen hade jag några skrämmande stunder i början av graviditeten. Jag hade faktiskt en kraftig blödning vid ett tillfälle. Vi visste inte vad vi skulle göra. Jag tänkte: "Ska jag ringa vår läkare?" Sedan skickade jag ett mejl till dem (UR Vistahermosa) och de svarade direkt. De sa åt mig att fortsätta med medicineringen. Tack och lov gjorde jag det för jag var säker på att jag hade missfall men det visade sig att det var... ja, vi vet faktiskt inte vad det var. Det var bara en blödning, men hon (läkaren) sa att det var normalt, det kan vara normalt. Ja, vi fick stöd under hela graviditeten; varje gång jag hade frågor svarade de direkt, vilket var en lättnad eftersom vi ibland kände att om vi inte är i Spanien längre så kommer vi inte att få stöd längre. Men så var det inte. De följde oss genom hela graviditeten. Till och med vid ett tillfälle skickade jag inga e-postmeddelanden eftersom vi inte hade några frågor och de följde upp för att se om allt gick bra.
Uppdaterad den 12 januari 2023
Det blev en extra speciell julklapp för Stéphanie Gagnon och Joël Nadeaus vänner och familj när de fick reda på att paret väntar barn.
Stéphanie och Joël genomgick IVF med äggdonation på den spanska fertilitetskliniken UR Vistahermosa i oktober som en del av projektet 2022 Fertility Journeys. Och nu är vi glada över att kunna avslöja att behandlingen fungerade och att Stéphanie är gravid!
Stéphanie genomgick sin 12-veckorsundersökning i parets hemland Kanada under julhelgen, då det bekräftades att de skulle få en vacker liten flicka till sommaren.
Stéphanie och Joël sa att de var "chockade, men superglada" när graviditetstestet visade positivt resultat.
säger Stéphanie: "Vi blev tillsagda av kliniken att vänta på ett blodprov efter två veckor, men jag kunde inte vänta.
"Så när vi fortfarande var i Spanien gjorde jag ett graviditetstest hemma. När jag såg att det var positivt blev jag lite chockad. Jag antog att det kanske inte hade fungerat vid den första överföringen."
Blodprovet bekräftade graviditeten, och Stéphanie tillade: "Vi blev verkligen glada. Vi är superspända. Särskilt med tanke på min historia av tidiga missfall var jag bara så lättad över att HCG-nivån var bra. Det var en enorm, enorm lättnad."
Överlyckliga över de glada nyheterna återvände Stéphanie och Joël hem till Kanada. Men inte långt därefter började Stéphanie blöda.
Hon berättar vidare: "Jag funderade nästan på att sluta med medicinen eftersom jag var säker på att det var ett missfall. Jag vaknade mitt i natten, gick på toaletten och till min förvåning var den fylld med blod. Det var ingen stänkblödning, det var en riktig blödning.
"Vi grät och jag antog att det var ett missfall bara på grund av volymen, även om jag inte hade ont."
Stéphanie och Joël var osäkra på vad de skulle göra och mejlade sin kontakt Marta, chef för den internationella avdelningen på UR Vistahermosa, för att be om råd.
säger Stéphanie: "Marta svarade oss och sa att vi absolut skulle fortsätta med medicineringen. Om det bara var ett litet problem skulle det faktiskt leda till missfall om vi slutade med medicinen.
"Så jag fortsatte med medicineringen fram till ultraljudet fyra dagar senare och vi blev förvånade över att allt var bra, det fanns ett hjärtslag och de kunde faktiskt inte ens hitta källan till blödningen."
Nu har de passerat den avgörande 12-veckorsgränsen, Stéphanie och Joël säger att de känner sig "mycket mindre nervösa" och har delat med sig av den glada nyheten till familj och vänner.
"Vi är mycket mindre nervösa än för några veckor sedan, men jag tror att vi kommer att vara nervösa under hela graviditeten. Vi är hypermedvetna om allt som kan gå fel med tanke på allt som har hänt oss tidigare, så jag tror att vi bara måste förhålla oss till den verkligheten."
Stéphanie och Joël säger att de är tacksamma för allt fortsatt stöd från UR Vistahermosa, trots att kliniken ligger på en helt annan kontinent.
säger Stéphanie: "Jag mejlade Marta mycket under hela tiden eftersom de fortfarande var vår fertilitetsklinik, det slutade inte när vi kom hit, vilket vi är väldigt tacksamma för.
"Vi hade många frågor, inte bara om blödningen, utan Marta gav mig också en mycket detaljerad plan för nedtrappningen av medicineringen. Marta hjälpte oss genom hela processen under den första trimestern.
"Ibland, om jag inte mejlar henne på ett tag för att allt går bra, mejlar hon mig och frågar hur det går och ber om uppdateringar.
"Vi är glada för när vi kom hem var vi rädda för att vi skulle bli lämnade åt vårt öde framöver. Men kliniken har hela tiden varit ett stort stöd."
Joël tillade: "Vi är inte alltför stressade, men vi går igenom varje dag och hoppas på det bästa.
"Och just nu ser det bra ut."
Stéphanie är beräknad att föda i slutet av juni.
Uppdaterad, 19 oktober 2022

Det kanadensiska paret Stéphanie och Joël förbereder sig för IVF vid UR Vistahermosa i Spanien
Låt oss träffa Stéphanie och Joël - ett par från Kanada som valts ut av UR Vistahermosa för att delta i 2022 års Fertility Journeys Project.
Sedan Fertility Road senast talade med Stéphanie och Joël har det skett några stora steg framåt i parets fertilitetsresa med den spanska kliniken UR Vistahermosa.
Sedan läkaren ökade Stéphanies östrogenmedicinering har livmoderslemhinnan förtjockats till 8,5 mm, vilket innebär att den nu är redo för överföring.
Parets äggdonator genomgick ägguttag på fredagen (14 oktober), vilket resulterade i åtta mogna ägg, varav sex befruktades framgångsrikt. Stéphanie påbörjade en behandling med vaginala pessar med progesteron, 800 mg dagligen, för att förbereda kroppen för embryoöverföring, som är planerad till i morgon bitti (onsdagen den 19 oktober).
Stéphanie och Joël tog emot beskedet om befruktningen med försiktig optimism.
Stéphanie förklarar: "Vi var glada, men vi ville inte bli för glada eftersom vi, baserat på min tidigare erfarenhet, vet att antalet embryon eller blastocyster som blir resultatet ibland är lägre än antalet befruktade ägg.
"Vi är dock hoppfulla, med tanke på att hon är betydligt yngre än jag, att vi kommer att ha åtminstone flera embryon av god kvalitet. Jag antar att vi får veta i morgon hur många embryon av god kvalitet vi har. Och vi hoppas naturligtvis att överföringen går bra."
Ännu en gång var paret fulla av lovord om sin läkare och teamet på UR Vistahermosa.
Stéphanie sa: "Hon är en fantastisk läkare. Hon är mycket uppmärksam, hon är varm och tröstande.
Ibland är fertilitetsläkare mer metodiska. Men hon var väldigt mänsklig och vi trivdes bra med henne.
"Under ultraljudet nämnde läkaren att min livmoderslemhinna hade en mycket bra form och visade oss ultraljudsskärmen för att förklara vad hon menade.
Stéphanie tillade: "Vi är nervösa men också hoppfulla och som vi sa, vi känner oss trygga med att UR Vistahermosa tar hand om oss. Så vi har en bra känsla inför hela processen."
Joël tillade: "Baserat på våra tidigare erfarenheter är vi nervösa och vi hoppas bara att det kommer att bli positivt."
Uppdaterad, 10 oktober 2022
Stéphanie och Joël återvände till UR Vistahermosa på måndagen (10 oktober) där läkare mätte Stéphanies livmoderslemhinna.
Hon sa: "Jag är inte där än: "Jag är inte där än. Det är 6,5 millimeter och jag tror att de vill att det ska vara minst 7,5 till åtta millimeter.
"Vi har fått besked om donatorn och det (ägguttagningen) kommer att ske i slutet av den här veckan, typ torsdag, fredag eller lördag. Så jag har fortfarande fram till torsdag på mig att ställa in mig på det."
Läkarna ökar Stephanies östrogenmedicinering till 10 milligram per dag för att hjälpa processen på traven.
Stéphanie är orolig för om slemhinnan kommer att ha den tjocklek som krävs på torsdag, men hon har fått lugnande besked av läkaren på UR Vistahermosa om att allt går som det ska.
säger Stéphanie: "Jag var lite orolig och frågade vad som händer om jag inte hinner fram till torsdag. Läkaren lugnade mig och sa: 'Jag är inte så orolig för att du kommer att vara där du behöver vara'.
"Marta var där som översättare och hon sa: "I värsta fall, i värsta fall, i värsta fall", så fryser vi ner embryona.
"Det är fortfarande okej, precis som att vi gjorde all synkronisering för kanske ingenting, men det skulle inte vara slutet på världen när det gäller resultat. "Jag vill alltid veta det värsta tänkbara scenariot för att vara mentalt förberedd."
Joël sa: "Jag har inte så mycket att göra, men jag är glad att det gick bra.
"Läkaren var jättetrevlig och hon verkade positiv, det var inget alarmerande eller så. Så de tror att vi är på rätt väg. Och att allt kommer att bli bra."
Paret kommer att återvända till kliniken på torsdag. Donatorns ägguttag är planerat att ske senare i veckan.
Uppdaterad, 3 oktober 2022
En sex timmars flygresa från Montreal till soligare Alicante var det första steget i Stéphanie Gagnons och Joël Nadeaus resa med UR Vistahermosa.
Paret kände sig fortfarande lite jetlaggade och gick på sitt första personliga möte på den spanska fertilitetskliniken UR Vistahermosa på tisdagen (27 september).
"Vi träffade en läkare som gjorde ett ultraljud bara för att se att det inte fanns något fysiskt problem med min livmoder och att slemhinnan var normal. Allt såg ut som om det inte fanns några avvikelser. De ville ha grönt ljus för att starta processen."
Med hjälp av Marta, chef för den internationella avdelningen, diskuterade läkaren med paret alla de mediciner som Stéphanie skulle behöva ta inför sin embryoöverföring med hjälp av ett donerat ägg.

sa Stéphanie: "Den första omgången medicinering innebär att jag måste ta östrogen i 12 veckor så snart jag får mens. Jag tar också ett antikoagulerande medel eftersom östrogenet ökar risken för trombos. Så det är de injektionerna som Joël kommer att ge mig och sköterskan visade oss faktiskt hur man ger injektionerna. Injektionerna är också under ganska lång tid, cirka 12 veckor också. Och slutligen får vi också prednisolon, som i princip är till för att dämpa immunförsvaret, vad jag förstår."
"Eftersom jag hade missfall tror jag också att det är förebyggande eftersom vi inte vet den exakta orsaken till mina missfall, men den kvalificerade gissningen är att det beror på min äggkvalitet, men vem vet, det kan bero på mitt immunsystem."
Stéphanie och Joël kämpade med infertilitet och Stéphanie drabbades av två missfall innan de började utforska fertilitetsbehandling i sitt hemland Kanada.
Hon förklarar: "Vi började genomgå fertilitetsbehandling och mitt under alla tester blev jag gravid. Så det var goda nyheter eftersom jag äntligen inte behövde fertilitetsbehandlingar.
"Men vi hade försökt i två år. Vi var vid en punkt där vi undrade om det var något fel, särskilt med missfallen, men när jag till slut blev gravid på naturlig väg tänkte vi att det var det."
Stéphanie födde deras älskade son Tristan, med det kärleksfulla smeknamnet Peanut, i september 2021. Tyvärr diagnostiserades Tristan en månad senare med en sällsynt och obotlig typ av svår epilepsi som kallas tidig infantil epileptisk encefalopati. Tyvärr gick Tristan bort i januari i år.
Stéphanie fortsätter: "Jag fick ytterligare ett missfall efter Tristan och sedan bestämde vi oss för att göra IVF och vi fick inte några embryon av god kvalitet från den enda cykeln.
"Så det var verkligen svårt för mig, inte så mycket fysiskt utan känslomässigt, för när man tar alla dessa hormoner var hormonkraschen efteråt mycket svår, särskilt som jag, även om jag fortfarande sörjer idag, sörjde mycket mer då."
Behandlingen resulterade i 10 ägg, men endast tre befruktades. Två av dessa klarade sig till blastocyst dag fem, men regredierade dag sex.
Det var i det här skedet som läkaren i Kanada uttryckte oro över Stéphanies äggkvalitet.
säger Stéphanie: "Han sa: 'Du kan försöka igen och igen, men det är troligen dina ägg som är problemet'.
"Jag ville egentligen inte göra mer äggstocksstimulering när jag visste att oddsen för att få bra ägg var så låga, så det var anledningen till att vi bara gjorde en IVF-cykel."
Paret ställdes plötsligt inför en ny verklighet, nämligen att de sannolikt skulle behöva en äggdonator för att bli gravida.
säger Stéphanie: "Jag och Joël reagerade väldigt olika på det. Jag var faktiskt väldigt öppen för det, bara för att jag var i ett skede där jag var säker på att jag inte ville försöka med IVF med mina ägg igen, för det var verkligen svårt. Och jag ville bara ha ett friskt barn, särskilt med tanke på vad som hände med Tristan."
Joël tillade: "Det var bara den plötsliga nyheten att äggen helt plötsligt inte är bra.
"Det tog mig kanske längre tid att bearbeta den informationen för att inse att det var en snabb vändning eller förändring."
Han tillade: "Det är inte DNA-delen av det. Jag har aldrig tänkt att 'jag är så bra att mitt DNA måste föras vidare'. Jag tror att vi i många kulturer lägger stor vikt vid 'min' blodslinje. Men i slutändan är vi alla likadana."
Stéphanie, 38, säger "Jag hoppas att allt går bra för donatorn, mycket hänger på att hennes stimulering lyckas."
"Jag är lite stressad över övergången eftersom vi har höga förväntningar på en 23-åring, men jag är beredd på att den första övergången kanske inte blir lyckad.
"Det är inte garanterat, det är inte 100%, så jag är också mentalt redo för att behöva komma tillbaka för en andra transfer om det skulle behövas. Men samtidigt hoppas vi att det fungerar första gången. "Vi har en bra känsla. Hade en bra känsla från dag ett."
Paret säger att de har förtroende för sin klinik UR Vistahermosa, och 40-årige Joël tillägger "Vi känner att de tar ansvar och att de tar hand om oss."
Stéphanie tillade: "Jag känner mig trygg, och UR Vistahermosa var mycket välorganiserat. Vi besökte en av de bästa fertilitetsklinikerna i Kanada och där var det inte alls lika välorganiserat.
"Till och med medicinen som de gav oss kunde vi få från deras eget apotek, eftersom det är ett sjukhus. Så det är väldigt bekvämt."
Den 4 oktober kommer UR Vistahermosa att ta ett spermaprov från Joël för analys. Detta kan också användas som en "plan B" om Joël är sjuk eller plötsligt inte kan komma till kliniken den dag då äggen ska befruktas. Stéphanie genomgick ett antal invasiva tester i Kanada som inte behöver upprepas.
Parets nästa besök på UR Vistahermosa är den 10 oktober, då läkaren kommer att kontrollera tjockleken på Stéphanies livmoderslemhinna och därefter justera hennes östrogenmedicinering.
Om allt går bra bör embryoåterföringen äga rum i mitten av oktober före
Stéphanie och Joël återvänder hem.